Anhörig

"Siri"

Lika bra att gå till saken direkt - min man super i snickarboden, varje dag.


Han blir inte asfull utan salongsberusad och trött. Lite lynnig kanske. Det tog lång tid, flera år innan jag insåg att han drack i snickarboden, att det är därför han alltid är ute när han är hemma. Han snickrar, lagar, pysslar i trädgården och dricker. Ölburkarna, spritflaskorna, och burkar med starkcider ligger "väl gömda" i kartonger, under snickarbänken, i isoleringen i väggen, lite var stans. Han är finurlig och händig och hittar på nya platser.


Mannen är för det mesta vänlig och humoristisk, vi skrattar ihop. Ibland är han argsint och lynnig, humöret är oförutsägbart, men för det mesta sover han. Efter middagen går han ofta och lägger sig. Han slår nog rekord i att sova, han kan sova 10-12 timmar varje natt, och gärna en siesta. Då blir kvällarna trista och ensamma. Jag tror han gömmer sig.


Vi har nästan aldrig gäster eller vänner som hälsar på. Han vill inte det, mannen. "Det är mysigast att vara bara du och jag. För mig räcker du, jag behöver ingen annan". Så säger han och jag måste medge att länge kände jag mig hedrad. Nu är det mest ensamt. Barnen är utflugna och bor på annan ort. De kommer inte så ofta, nästan aldrig faktiskt. Jag tror de tycker det är trist med mannens drickande. Men jag har ju hunden och naturen, och hästen.


Jag lever i nuet, så gott det går. Inte kan jag gå och oroa mig för var hans långvariga småsupande ska sluta. Fast, jag oroar mig ändå.

Hjälp & Stöd Swisha oss