Barn & Unga

"Nettan"

Det som idag gör mig mest bekymrad, som mamma och som vuxen, är att ingen visste. Inte skolan, inte grannarna eller någon. Ingen visste att vi kom hem från skolan och inte kunde äta mellanmål för att pengarna var slut för längesen.


Mamma lämnade oss själva mycket när vi blev 13-14. Började ofta med att hon varvade ner med ett glas efter jobbet. Det slutade aldrig med ett glas. Hon blev alltid sugen på mer och alltid sugen på att gå ut och dansa. Ofta kom hon inte hem igen förrän eftermiddagen dagen efter. Ibland kom hon hem med folk och hade efterfest.


Vi levde ett helt normalt Svenssonliv tills mamma och pappa valde att skiljas. Mamma tyckte att vi tre barn skulle bo hos henne. Pappa träffade vi varannan helg. Oftast. Mamma fick smak på festlivet, hon hade ju varit hemmamamma i nio år. Hon började dricka lite när som. Om hon kände sig glad, ledsen eller för att fira att barnbidraget kom. Lön och barnbidrag räckte aldrig månaden ut, halva max. Och fanns det lite kvar så kunde det bli en flaska vin istället för mjölk till oss barn.


Det gör ont att veta att det säkert finns många barn som har det så och mycket värre. Och ingen vet.


Jag dricker ingen alkohol själv. Jag har sett för mycket av vad det gör med folk. Hatade när mamma var onykter, hatade det. Idag dricker hon inte på det viset, inte mycket alls, men hon skulle aldrig erkänna vad hon gjorde mot oss barn. Aldrig.

Hjälp & Stöd Swisha oss