Barn & Unga

"Lina"

Mina föräldrar började dricka redan klockan 9-10 på morgonen, för det är helgdag och då får de vuxna unna sig tidigare för att orka med sina barn. Lite efter lunchtid var det dags för julbord. Jag, min mamma och mina syskon åt i köket under tystnad med tända ljus. Pappa skrek som vanligt att köttbullarna var brända och tog sin tallrik och satte sig i vardagsrummet framför tv:n. För hade vi barn råkat smaska för högt så hade vi fått en smäll, då var det bättre att han fick sitta för sig själv.


Efter julmaten var det dags för Kalle. Pappa härmade som vanligt alla karaktärer och betedde sig väldigt obehagligt. Han skulle kramas och gosas och var jätteglad. Han var helt olik sig själv och jag försökte alltid sitta så långt ifrån honom jag kunde.


Efter Kalle skulle pappa hämta tidningen. Han kommer tillbaka utklädd som tomte i en mögelstinkande mask. Då är han så pass full att han sluddrar, kramas och upprepar sig. Vi barn låtsas vara glada och låtsas att vi inte förstå att det är pappa som är tomten, bara så att vi ska få våra paket så fort som möjligt och få gå in till våra rum. När vi väl får paketen hittar pappa självklart något att klaga över, det handlar oftast om att vi barn är så otacksamma och hemska. Då har han på 10 minuter förvandlats från kramgo till hatfull. Han skriker att han hatar sina barn.


Efter den ångestfyllda långa dagen somnar han på soffan eller på toan innan klockan 17. Då kan vi syskon samlas i rummet som är längst bort från honom och leka tills vi somnar. Äntligen kan vi vara glada. Middag behöver vi inte, för vi fick ju mat vid klockan 12 och en chokladask i julklapp.


Julen, det var en högtid som vi barn fick höra var någonting utöver det vanliga. Alla kompisar pratade om det, skolan pratade om det. Det var juleljus och pepparkakor överallt. Det skulle vara så underbart. Varje år hoppades jag att julen, barnens högtid, skulle vara annorlunda.


 

Hjälp & Stöd Swisha oss