Barn & Unga

"Agnes"

Folk som jag träffar och berättar min historia för säger alltid:


”Du är så stark som kommit så långt i ditt liv.”


”Du är så stark som klarat dig utan att hamna på samma spår som din pappa.”


”Du är så stark som fortfarande alltid kan vara den där glada tjejen som tar hand om alla andra.”


”Du är så stark."


Tji fick de om de kunde se mig när jag är ensam. En ständig ångest som maler i bröstet. Ångesten av att bli lämnad. Rädslan och ångesten för att en dag bli som pappa själv. Rädslan och ångesten som uppstår när jag träffat en ny partner att denne kanske kommer visa sig vara som min pappa eller att han en dag kommer överge mig. Ord från min uppväxt som bränner innanför pannbenet. Särskilt orden "Jag älskar alkoholen mer än dig".


Ångesten kring känslan av att ingen någonsin kommer kunna älska mig. För vem skulle kunna göra det? Om inte ens min egen pappa älskar mig, vem skulle någonsin kunna göra det då?


Ångesten kring känslan av att aldrig vara nog för en annan person. För om jag inte ens är nog för min egen pappa, vem kan jag vara nog för då?

Hjälp & Stöd Swisha oss